min mens var 3 dagar sen vilket inte är normalt för mig så jag bad min sambo att köpa med sig ett grav-test, vilket han också gjorde, alla typiska gravid symptom fanns redan där.

mina bröst var så otroligt ömma och jag hade gråtit i smyg varje dag i 2 veckor.

jag tänkte att jag skulle göra testet nästa dag på morgonen men jag kunde inte hålla mig så jag psykade mig själv till att bli kissnödig.

och det krävdes ingen väntan utan +:et dök upp fort.

det kändes som om mina ögon ploppade ut från huvudet, ni vet som på en tecknad film?

sen brast jag ut i tårar..

min absolut första tanke var "hur fan ska vi ha råd med det här"

jag torkade tårarna och hoppade ut till min sambo och vifftade med stickan samtidigt som jag sa FAN och återigen började storböla.

efter att ha pratat om det (mest skämtat) så sa min sambo att det är upp till mig hur jag vill göra, eftersom det är min kropp.

2 dagar senare hade jag bestämt mig (egentligen hade jag bestämt mig samma dag), jag vill bli mamma.

Så jag berättade för sambon att jag ville behålla pyret, vi pussades och det  var inte mer med det.

sedan berättade min sambo att samma dag som jag +ade hade han setat och flinat för sig själv i köket, att bli pappa var ingenting som kändes fel för honom men han ville inte pusha mig utan låta mig bestämma helt själv

nu väntar vi på att få besöka BVC för första gången

har tid där den 19/8 för hälsoundersökning

 

 

 

Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)