få igång barnasinnet
MammaMode - överdelar
MammaMode.
kläder lär vara fruktansvärt svårt att hitta och man vill ju inte lägga ner hur mycket pengar som helst på kläder man kanske bara kommer att använda någon månad?!
har iallafall hittat jättefina mammakläder från Bonprix.se
(snickarbyxor är helt klart en sak jag måste skaffa)
Filtar.
- jag längtar efter att få mysa ner i soffan med en nyfödd liten krabat som jag kan gosa och älska.
självklart kommer filtar att köpas i massor, filtar är nog bebisen bästa vän den första tiden tror jag
hittade en massa fina på ebay.
här är ett par av dom;
sleepingbags.
någonting som är populärt i USA och Kina är "baby Sleeping-bags"
vissa ser jättemysiga ut medans andra ser förskräckliga ut
Sockersött till hösten
Gulligt höstmode från KappAhl
- Drömmar
- för er som inte kommer ihåg era drömmar så kan jag säga att ni lär se fram emot graviditeten extra mycket.
jag har aldrig någonsin drömt såhär mycket som jag gör nu och jag minns varenda dröm i detalj.
för ett par dagar sedan drömde jag att jag stod och väntade på bussen med min svägerska, och känner ett tryck mellan benen och inser att bebisen är påväg ut.
jag säger till henne att "herregud, bebisen måste ut"
var på svaret jag får är "aja, jag har iallafall inte tid" så jag förlöser mig själv (det tar ca 3sekunder)
och ut kommer en välskapt söt liten pojke som jag virar in i min tröja, sätter mig på bussen och åker till BB.
sen vaknar jag.
inatt drömde jag att jag var ute på promenad med en utav mina bästa vänner, vi hade lånat en annan kompis enorma dobermann och hunden anföll min katt hela tiden men katten blev aldrig skadad.
till slut sa jag till mig själv "lägger ni inte av så kommer jag vakna och då kan ni inte leka mer.."
dom lyssnade inte utan jag suckade och sa "jahapp.. dags att vakna"
drömmarna är så intensiva och verkliga.
men jag har alltid varit en person som kan få mig själv att vakna när jag känner mig hotad eller rädd i en dröm, tur är väl det.
Idag känner jag att aptiten är tillbaka, när sambon kommer hem ska vi laga tacos! :D
- försöka äta
matvägrardagen kan vi döpa denna dag till tycker jag.
i morse mådde jag så dåligt att jag höll på att kräkas för ingenting.
men det var inte det normala illamåendet, när allting snurrar och man får kväljningar.
utan jag mådde ganska bra men ändå ville kroppen kräkas?!.
iallafall efter en stund fick jag i mig ett knäckebröd, drack en massa vatten samt yttepytte lite saft för att få i mig lite socker, gick och la mig i hopp om att somna.
nä, min kropp ville vara vaken men jag fick ligga blixt stilla för att inte må dåligt.
efter många timmar somnade jag om och vaknade för en stund sedan, har kokat nudlar som jag lyckats få i mig och jag hoppas dom får stanna kvar.
jag mår ganska dåligt när jag har såna här dagar eftersom jag har någonting som växer där inne och behöver nyttig mat men det får jag inte i mig.
lite yoghurt eller knäckebröd är oftast det som slinker ner, det är väl ingen mat för en gravid kvinna?
dessa dagar får psyket att varandra iväg ganska rejält för det känns som om allting är mitt fel, men jag kan inte råför att hormonerna är i sån obalans att detta händer.
nu har jag iaf fått i mig "mat" och det får duga.
ingen bra dag
- Cravings
roliga tröjor för gravida
Fantastiska gravidmagar
fantastiska gravidmagar
- Gratispaket från Goboken.se
en liten gåva.
" hur fan ska vi ha råd med det här?"
En Unge I Minuten
- när man är gravid så tittar man endast på förlossningsprogram eller någonting som har med en graviditet att göra.
just nu sitter jag på youtube och kikar på "en unge i minuten".
alla barn är självklart "mirakel" men jag glädjs betydligt mer åt de personer som har försökt att få barn länge än de som är med om ett fyllesnedsteg.
i programmet jag tittar på är det ett par som hade förökt i åtta år innan dom fick sin lilla son.
åtta år. kan ni förstå vilken barnlängtan dom lär ha haft? och hur många besvikna månader dom har fått utstå i kampen om att äntligen få bli gravida?
vet inte riktigt vad jag ville komma med de här inlägget förutom att jag verkligen ser fram emot att få föda barn.
vägen tillbaka
- idag är det två dagar sedan jag opererade mig och jag "tränar" så mycket som jag får.
men vet ni hur svårt det är att lyfta ett ben som du inte har muskler kvar i?
det skiljer ju 6cm i storlek på mitt högra ben från de vänstra, vilket är sjukt mycket.
iallafall, övningarna jag har fått av läkaren ska göras två ggr per dag.
det känns som om jag har börjat fått rörlighet tillbaka i benet eller är det också inbillning?
jag vågar inte tro på någonting längre förens jag kan böja det och sträcka ut det som det friska benet samt att jag vill kunna stå och gå på det NU! inte om en vecka NU!.
fick även hem min lönespec idag.. 1800:- får jag i lön och försäkringskassan lär jag inte höra nått från inom dom närmsta veckorna, hur fan är detta möjligt?!
sveriges försäkringskassa är ibland ett skämt, man tror inte att det ä'r så hemskt som man läser.. men det ÄR faktiskt så hemskt!
nu ska jag sluta klaga, göra lite fler stretchövningar och glo på tv.
sveriges försäkringskassa är ibland ett skämt, man tror inte att det ä'r så hemskt som man läser.. men det ÄR faktiskt så hemskt!
nu ska jag sluta klaga, göra lite fler stretchövningar och glo på tv.
hoppas ni får en fantastisk dag!
Operationen är gjord.
- igår fick jag "äntligen" göra min operation.
hade tid på Falu Lasarette kl 07.15 och vi var där en halvtimme innan för att hitta rätt.
väl där blev jag tvingad att kissa två gånger innan jag skulle rullas till "operations-väntrummet".
byta om till ett sånt där as sexigt nattlinne och lägga mig ner och vänta.
haft jättesnälla sköterskor som gick igenom att allting i papperen stämde och checkade av för 546547gången att jag inte är allergisk mot någonting.
sedan var det bara att vänta på min tur.
blev hämtad av en jätte trevlig dag som rullade in mig på operationsbordet. fick dropp och ekg grejer fastklistrade på mig.
sen var det bara att vänta på narkosläkaren.
jag är fortfarande avundsjuk på dessa personer som får sova under ingreppen, själv fick jag ryggbedövning och var vaken under hela ingreppet som bara tog 30-40 minuter men det kändes som 5-6 timmar när man väl låg där.
min ryggbedövning gjorde så att jag var förlamad från naveln och neråt, en helt vidrig känsla.
man känner absolut ingen smärta i knäät när dom är där och grötar runt men du känner varenda pryl dom gör vilket gjorde mig väldigt illamående och jag försökte fokusera på allting annat men det är inte så lätt.
kirurgen och sköterskorna ryckte,drog och slet i benet och för en sekund tyckte jag att det började göra lite ont men jag sa ingenting för isåfall skulle dom säkert avbryta och ingreppet skulle ta längre tid.
sedan sa kirurgen att nu är jag klar. nu ska dom bara plåstra om dig så ska vi skicka dig till "uppvaket".
uppvaket kändes lite overkill med tanke på att jag var vaken under hela ingreppet -.-
väl på uppvaket fick jag göra ultraljud av blåsan och den fick dom lov att tömma eftersom jag inte kunde känna ifall jag var kissnödig.
dom rullade in mig i en barnsal (uppvaket för barn) där jag fick ligga helt själv och titta på teve, vilken lyx tänkte jag.
halv ett var jag tillbaka på avdelning 18 och i mitt rum! fick olika sorters saft och en smörgås att få i mig..
sen var det bara för mig att försöka få kontroll i benen, kl halv fem hade jag återfått känseln i benen och jag hade lyckats kissa på egen hand och jag fick åka hem. sköterskorna har varit fantastiska och vilket jobb dom gör.
jag var så jävla glad när jag låg där för att se att mina ben var raka..men efter ett par timmar hade mitt knä låst sig i samma ställning som innan och idag kan jag inte sluta gråta åt det. det känns som om jag har gjort den här operationen i onödan , att det inte är meningen att jag ska bli bra.
men jag hopppas att allt detta bara är inbillning, att det är i låst läge p.g.a svullnad och all vätska som finns där inne. men eftersom läkaren sa att jag skulle kunna gå på det samma dag så känns det såklart förjävligt.
jag har idag en väldigt dålig dag då jag bara gråter för jag orkar inte med mer smärta.
jag kräver inte att kunna springa, åka slalom eller spela fotboll. det enda jag vill är att kunna gå.
en kort liten promenad, att bara få känna att jag är påväg åt rätt håll.
jag kommer aldrig någonsin att klara av en till vaken operation, inte med de här psyket.
så just nu känns det som att en liten bön till gud inte är så fel..
en liten "bad-ass" i magen
sockersött
lite "roliga" Barnkläder
- En Mammas Oro.
- idag är en sån dag då jag behöver skriva av mig, från hjärtat.
den 27:e juni skadade jag mig på jobbet och från den dagen har jag varit allvarligt deprimerad.
jag känner ingen livsglädje, jag gråter varenda eviga dag och jag tappar så fruktansvärt mycket hår.
en graviditet ska man njuta av , känna lycka och harmoni av.. medans jag bara gråter för att jag är deprimerad.
jag har försökt prata med folk i min närhet men jag får samma svar från varenda jävla håll
"du är gravid, det är normalt att gråta..."
men jag gråter inte p.g.a hormoner, jag gråter p.g.a att jag är deprimerad efter olyckan.
hela min sommar har jag spenderat inomhus (förutom dom underbara dagarna i hedemora)
inlåst i våran lilla etta, är det konstigt om jag är deprimerad?
det enda jag vill just nu är att få ta en liten promenad, att få gå UT! själv, ensam och bara vara ifred.
inlåst i våran lilla etta, är det konstigt om jag är deprimerad?
det enda jag vill just nu är att få ta en liten promenad, att få gå UT! själv, ensam och bara vara ifred.
jag har äntligen fått operationstid (väntat i två månader) så förhoppningsvis kan jag gå den 21:a augusti!
ska träffa läkare den 20:e och då tänker jag berätta hur jag mår och har mått samt att jag behöver hjälp.
för jag tänker njuta av min graviditet och jag tänker absolut inte finna mig i att må såhär.
illamående
- sover som en kratta.
- igår var jag så trött att jag hade svårt att hålla ögonen öppna, men jag vet att klockan hade passerat 12 innan jag faktiskt somnade.
och när vaknade jag i morse? strax efter kl fem vaknade jag..tvärpigg och kissnödig.
jag har alltid trott att dessa "kissattacker" varit en typisk graviditetsmyt men icke sa nicke.
jag var upp två gånger i natt för att kissa och sedan krypa ner och försöka somna om.
min sambo hade också väldigt svårt att sova i natt så vi höll varandra sällskap innan vi tillslut somnade om igen och jag vaknade för ca 45 minuter sedan.
nu ska jag vräka i mig frukost eftersom det är den enda tiden på dygnet jag faktiskt är riktigt hungrig.
hoppas ni alla får en underbar dag :)
- Du ska faktiskt bli mamma
Jag har inte riktigt förstått att jag faktiskt ska bli mamma, att lilla JAG ska få bli mamma.
Kan inte ens förstå att jag snart har vetat om det i en vecka.
Stundtals så är det allt jag tänker på, vagn, skötbord, baby bodys, bröstpumpar, ja allt sånt där som en förälder "borde införskaffa sig".
Andra sekunden är jag påväg för att ta en cigarett.
Jag har varit rökfri sedan i söndags..?.. måndags?.. dagarna excisterar inte längre för mig men iallafall så har jag slutat röka.
Det har jag alltid varit stenhård med, att den dagen jag blir gravid så är det färdigrökt.
Jag är ännu väldigt tidig i min graviditet, vecka 6 (5+1) därför har vi gått ut till dom närmsta bara samt att jag håller mig "anonym" ett tag till.
jag har massor av funderingar kring graviditeter , eftersom alla är så olika så mina dagar består mest av googlingar och forums sökningar.
jag vill veta precis allt som går att veta om en graviditet, allt om förlossingar, allt om första tiden hemma.
kommer vara så överdrivet påläst efter ett tag att jag nog kommer lessna men då får jag trösta mig med att jag kan börja köpa kläder och dylikt.
Bebiskläder
- Än kommer jag inte att handla bebiskläder, det är alldeles för tidigt att göra det (anser jag)
jag kommer även ta reda på kön innan jag börjar att inhandla allt som ska köpas.
Personligen är jag ingen person som använder "hen" eller dylikt.
utan för mig är rosa för flickor och blått för pojkar (usch vad tantig jag låter) men det är så jag vill ha det därför kommer jag också att fullfölja det.
hittade två "könsneutrala" urgulliga plagg från Kappahl
3/8 en oförglömlig dag
Såhär fick jag reda på att jag var gravid.
min mens var 3 dagar sen vilket inte är normalt för mig så jag bad min sambo att köpa med sig ett grav-test, vilket han också gjorde, alla typiska gravid symptom fanns redan där.
mina bröst var så otroligt ömma och jag hade gråtit i smyg varje dag i 2 veckor.
jag tänkte att jag skulle göra testet nästa dag på morgonen men jag kunde inte hålla mig så jag psykade mig själv till att bli kissnödig.
och det krävdes ingen väntan utan +:et dök upp fort.
det kändes som om mina ögon ploppade ut från huvudet, ni vet som på en tecknad film?
sen brast jag ut i tårar..
min absolut första tanke var "hur fan ska vi ha råd med det här"
jag torkade tårarna och hoppade ut till min sambo och vifftade med stickan samtidigt som jag sa FAN och återigen började storböla.
efter att ha pratat om det (mest skämtat) så sa min sambo att det är upp till mig hur jag vill göra, eftersom det är min kropp.
2 dagar senare hade jag bestämt mig (egentligen hade jag bestämt mig samma dag), jag vill bli mamma.
Så jag berättade för sambon att jag ville behålla pyret, vi pussades och det var inte mer med det.
sedan berättade min sambo att samma dag som jag +ade hade han setat och flinat för sig själv i köket, att bli pappa var ingenting som kändes fel för honom men han ville inte pusha mig utan låta mig bestämma helt själv
(så ni ska inte tro att jag har tvingat honom att bli pappa)
nu väntar vi på att få besöka BVC för första gången
har tid där den 19/8 för hälsoundersökning